FikaFIKA BERÄTTELSER / FIKA STORIES

Alessandra och Harriet: vänskap mellan generationer

By November 21, 2016 No Comments

Att lära sig ett språk är mycket roligare då man har någon att öva och prata med utanför klassrummet. Det kan Alessandra bekräfta, då hon via FIKA fått träffa sin mentor Harriet. Harriet är pensionerad modersmålslärare och har en lång erfarenhet av att undervisa svenska, både privat och i skolor. Trots att det primära målet varit att öva språket, upplever båda två att mentorskapet gett dem något mer.

“Det är helheten som varit bäst” säger Alessandra. “Att ha någon som introducerar en till den finlandssvenska kulturen, någon som visar en runt i stan, och helt enkelt en vän att umgås med”.

“Vi kan diskutera om allt möjligt” säger Harriet, som har rest mycket i Italien och också studerat lite italienska. “Det var ju rena slumpen men det passade ju jättebra då jag också är intresserad av Italien.”

Tillsammans har de bland annat besökt skolan där Harriet arbetat, och där Alessandra fått följa med lektioner på svenska under en hel dag. De har också besökt Arbis svenska rum, sett Lucia i Domkyrkan, ätit lunch tillsammans, umgåtts och gått omkring på stan.

“Jag har fått klä mig i den gamla lärarrollen som jag alltid har tyckt om”, säger Harriet. “Alessandra är en väldigt bra elev och hon har lärt sig mycket. Det är också trevligt att hon är ung så att man får umgås med människor som inte alltid är lika gamla som en själv. Det vill säga urgamla!” tillägger hon skämtsamt.

Åldersskillnaden har enbart varit en fördel, det tycker också Alessandra.

“Harriet har kunnat visa mig runt på ett annat sätt, och hon har kunnat ge mig mer än vad någon i min ålder kanske kunde ha gjort. Och hon är ju mycket bättre att tala svenska med.”

Alessandra studerar på Arcada och tar också lektioner i svenska, men uppskattar att ha någon att prata svenska med också på fritiden. En bra mentor har tålamod att lyssna.

“Jag har många svensktalande vänner, men de är för bekväma med att tala engelska. Det blir lätt så att man byter till engelska då man inte genast förstår”, säger hon.

“De är unga och otåliga” säger Harriet och skrattar.

Både Harriet och Alessandra tycker att mentorperioden varit en positiv och värdefull erfarenhet. Särskilt Alessandra rekommenderar att gå med, vare sig man vill lära sig finska eller svenska, eller helt enkelt få en bättre introduktion till det lokala samhället och kulturen.

Alessandra valde svenskan, eftersom hon upplever att den ger bättre möjligheter i hela Norden.

”Ifall man tänker stanna i Finland måste man nog kunna finska, men för mig var det lättare att börja med svenskan eftersom jag ännu studerar och inte vet var jag kommer att bo i framtiden.”

Alessandra trivs i Finland och har bestämt sig för att stanna åtminstone i några år till, och eventuellt fortsätta med sina magisterstudier i ekonomi.

“Så länge Alessandra är i Finland kommer vi nog att fortsätta träffas och hålla kontakten, vi har blivit goda vänner”, säger Harriet.

Text: Carolina Suni