Av Julia Qesteri
Den andra JobBuddies frukostseminarium hölls den 21 maj på Luckans Torget. Det gav möjlighet att reflektera över resultaten från två avslutade mentorsgrupper och att utforska det bredare landskapet av invandrares sysselsättning i Finland. Seminariet JobBuddies-team rapporterade om framgångarna och vissa utmaningar i projektets två första försök med gruppmentorskap. Dessutom medverkade fyra experter som bidrog med insikter från praktik, politik, forskning och administration för att skapa en flerdimensionell förståelse för de möjligheter och hinder som invandrare som söker arbete i Finland möter.
Mika Mustakallio från Remmi Työpalvelu Oy drog nytta av sin erfarenhet som mentor i JobBuddies första mentorsgrupp för IT-proffs. Mika betonade vikten av att matcha arbetssökande och arbetsgivare. I dagens ekonomi kräver en matchning allt oftare att en hel uppsättning villkor faller på plats: relevanta färdigheter, lämplig timing, kulturell förståelse och ömsesidig beredskap. Hans reflektioner belyste behovet av att båda sidor av sysselsättningsekvationen är förberedda och proaktiva. För invandrare innebär detta en strategisk beredskap att komma in på arbetsmarknaden med rätt verktyg, och för arbetsgivare innebär det öppenhet och flexibilitet när det gäller att ta tillvara olika typer av talanger.
Satu Salonen från ministeriet för ekonomiska frågor och sysselsättning presenterade den finska regeringens nuvarande strategi för att attrahera utländska talanger och stödja internationell arbetskraftsrörlighet. Hennes presentation berörde Finlands deltagande i partnerskap med tredjeländer samt inhemska ansträngningar för att öka landets attraktionskraft för utländska arbetstagare genom Business Finland och Arbete i Finland plattformar. Hon fokuserade också på 2023 Handlingsplan mot exploatering av arbetskraft, vilket innebär en strategisk förändring av arbetsmarknadspolitiken, som går från rekrytering till att även omfatta skydd av utländska arbetstagares rättigheter.
Handlingsplanen innehåller 33 åtgärder som syftar till att förhindra arbetskraftsexploatering genom starkare lagstiftning, tydligare arbetsgivarskyldigheter och förbättrad tillsyn. Den främjar flerspråkig vägledning för arbetstagare, etiska rekryteringsnormer och samarbete mellan myndigheter för att upptäcka oegentligheter. I planen erkänns ett växande behov av att ta itu med systematiska sårbarheter och att säkerställa att strävan efter att locka internationella talanger inte sker på bekostnad av grundläggande skydd.
Sofia Gylfe från Arcadas EASWork-projekt delade med sig av viktiga resultat från EASWork-projektet, som samarbetade med 20 organisationer för att kartlägga de hinder som invandrare möter när de söker arbete. Genom forskningssamarbete identifierade projektet en rad strukturella och procedurmässiga hinder, bland annat språkkrav, brist på lokala nätverk, icke erkända kvalifikationer och brister i arbetsgivarnas medvetenhet om inkluderande rekryteringsmetoder.
Det som utmärker EASWork-projektet är dess leverans av praktiska, konkreta rekommendationer. I stället för att erbjuda breda strategiska råd tog projektet fram specifika, genomförbara förslag för varje utmaningsområde. Det handlar bland annat om att effektivisera jobbansökningar, erbjuda riktat språkstöd, skapa möjligheter på ingångsnivå som provjobb eller praktikplatser och införa inkluderande introduktionsförfaranden. Rekommendationerna är utformade för att vara enkla att genomföra och anpassningsbara till olika organisatoriska sammanhang. De betonar arbetsgivarnas roll som centrala aktörer när det gäller att möjliggöra - eller blockera - tillträde till arbetsmarknaden.
Harry Berg - Migrationsverket i Finland (Migri) diskuterade de senaste uppdateringarna av ramverket som styr arbetsbaserad invandring i Finland. En viktig utveckling är kravet på att arbetsgivare ska meddela Migri via Enter Finland-plattformen om ett anställningsförhållande upphör innan uppehållstillståndet löper ut. Denna regel säkerställer att individens invandringsstatus kan granskas i god tid och att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas.
När anställningen upphör kan uppehållstillståndet på grund av arbete återkallas, men tillståndshavaren har rätt till skyddsperiod - tre månader för tillstånd under två år och sex månader för specialister, chefer eller innehavare av längre tillstånd - under vilken tid de kan söka ny anställning för att stanna kvar i Finland. Vidare kan de som är anställda inom nationellt identifierade sektorer där det råder brist på arbetskraft byta arbetsgivare inom samma sektor utan att ansöka om ett nytt tillstånd. Detta kan öka rörligheten på arbetsmarknaden och minska de administrativa bördorna i sektorer som står inför rekryteringsutmaningar, men majoriteten av de sektorer där det råder brist på arbetskraft är skyddade yrken, så det är inte helt lätt att byta mellan olika områden.
Harry var mycket angelägen om att påpeka att de administrativa processerna också delvis har automatiserats, och att digitala system nu påskyndar många typer av ansökningar om uppehållstillstånd. Besluten granskas fortfarande av mänskliga tjänstemän, men denna förändring är avsedd att öka effektiviteten i handläggningen. Det övergripande målet är ett mer responsivt och strömlinjeformat system som balanserar tillsyn med funktionalitet. Framtiden får utvisa hur detta system kommer att uppfylla förväntningarna.
Seminariet belyste behovet av att öka samstämmigheten mellan mentorskapsinitiativ på gräsrotsnivå, statlig politik, forskningsbaserade rekommendationer och administrativa reformer. Alla 4 talare och JobBuddies projektgrupp visade att en framgångsrik anställning av invandrare kräver en strategi på systemnivå - en strategi som inte bara omfattar individuell beredskap och motivation, utan även institutionell flexibilitet, rättsliga garantier och arbetsgivarnas engagemang.
Presentationerna pekar sammantaget på en ökad förståelse i Finland för komplexiteten i invandrares sysselsättning. Det är inte längre tillräckligt att bara tala om efterfrågan på arbetskraft eller individuella kompetensbrister; uppmärksamhet måste också ägnas åt systemtillgång, kulturella förväntningar och den rättsliga infrastruktur som styr invandring och arbete. Seminariet visade på värdet av en dialog mellan flera intressenter för att identifiera både hinder och lösningar på en arbetsmarknad i snabb utveckling i Finland och särskilt i huvudstadsregionen.