Den 24 september 2026 anordnade Luckan en nationell dialog som en del av SITRAs nationella dialoger på temat Arbetslivet i morgon. Samtalsmötena anordnades över hela Finland och alla handlade om hur Finland kommer att förändras till följd av arbetsrelaterad invandring.
Eftersom Luckan Integration varje dag hjälper utlänningar att hitta sig till rätta i Finland med hjälp av svenska, ville vi naturligtvis fokusera på det svenska arbetslivet. Så vi skickade ut inbjudningar, satte på kaffet, satte oss ner tillsammans och ställde frågan: Hur ser arbetslivet ut för invandrare i Sverige – och hur kan vi alla bidra till att förbättra det i framtiden?
I en liten fokusgrupp bestående av personer som har studerat och arbetat på svenska i Finland delade vi med oss av våra erfarenheter. Vi ville ta reda på vilka de största utmaningarna är när det gäller att arbeta på svenska, och vilka styrkor som redan finns inom språkgemenskapen. Genom diskussioner i par och grupper med hjälp av Timeout-metoden, fick vi några svar.
Svenska = enklare, finska = fler jobb?
Hur svårt det är att lära sig ett språk beror på många faktorer: vilka andra språk man talar, hur effektivt man studerar och vem man kan öva med i sin omgivning och i det offentliga livet. Även om språkinlärning alltid är relativt sett till din situation hörde vi i fokusgruppen en välbekant synpunkt: att många invandrare upplever att svenska går snabbare att lära sig än finska. Det är ett germanskt språk som ligger tillräckligt nära engelskan, vilket kan göra det mer tillgängligt. Därför var deltagarna nöjda med att ha valt svenska i Finland.
Svensktalande utgör dock en minoritet i huvudstadsregionen, vilket innebär att det annonseras färre jobb på svenska än på finska. Som några deltagare uttryckte det: just nu är det svårt för vem som helst för att få ett jobb i Finland. För invandrare kan det vara ännu svårare (på grund av faktorer som språkbarriärer och diskriminering). För invandrare som integreras i det svenska samhället (och som vill arbeta på svenska istället för engelska) kan man stöta på en tredje svårighetsgrad.
Till detta kommer att det är svårt att hitta sammanhang där man kan öva på svenskan, och att det inte talas tillräckligt mycket svenska i offentliga sammanhang, inom kundtjänsten eller i information som publiceras på nätet. En deltagare hade upplevt att inte ens arbetsförmedlingen alltid kan erbjuda stöd på svenska, och att man måste vänta längre på att svensktalande personal ska bli tillgänglig.
Å andra sidan öppnar kunskaper i svenska dörren till den bredare skandinaviska arbetsmarknaden i Norge och Danmark. Med svenska kan man arbeta hemifrån för skandinaviska företag, påpekade deltagarna. Man kan också hitta arbete hos finska företag som har kopplingar till svenska motsvarigheter – där är språkkunskaperna en tillgång. En deltagare påpekade att även om sådana finsk-svenska samarbeten inte är så många, har de en outnyttjad potential.
Nätverk, nätverk, nätverk
Att bygga upp professionella och sociala nätverk är ett säkert sätt att öka sina chanser att hitta arbete i Finland. Våra deltagare hade också lagt märke till detta. Under diskussionen delade vi med oss av erfarenheter av nätverk som lett till anställningar: en deltagare hade till exempel fått flera jobb tack vare rekommendationer från personliga och professionella kontakter.
En annan person ansåg att det faktiskt är ganska enkelt att bygga upp nätverk i Finland, med tanke på att befolkningen är liten. Med tanke på att antalet svensktalande är ännu färre kan det vara ännu viktigare att känna någon.
Nätverkens betydelse lyftes fram som både en fördel och en nackdel. Å ena sidan hjälper de dig att få jobb om du känner personer som kan rekommendera dig eller ge dig tips. Å andra sidan är det svårare att hitta jobb om du inte har ett starkt nätverk. Därför drog vi slutsatsen att Det finns ett fortsatt behov av tjänster och verktyg som underlättar för invandrare i Finland att stärka sina lokala nätverk.
På Luckan hjälper vi människor att bygga upp professionella och sociala nätverk genom mentorskap (se programmen FIKA, JobBuddies, CIRKELN), genom att ge professionell vägledning, och genom att underlätta sociala möten på olika evenemang som vår Svenska språkcaféer.
Flerspråkiga arbetsplatser: flexibilitet eller en nackdel?
Att kunna tala och arbeta på engelska i Finland kan vara en fördel för många, särskilt i början av sina studier i svenska eller finska. Arbetsplatser där man uteslutande talar engelska eller där det råder en flexibel flerspråkig miljö kan göra det möjligt för invandrare att direkt utnyttja sina kompetenser fullt ut i arbetet, och det underlättar kommunikationen på mer lika villkor.
Att använda engelska eller en kombination av engelska, svenska och finska kan därför öppna dörrar till möjligheter både yrkesmässigt och socialt. Vissa deltagare såg ett stort värde i flerspråkiga miljöer och ansåg att arbetsplatserna borde vara mer flexibla när det gäller vilka språk som talas. Finska företag skulle till exempel kunna tillåta och främja engelska i större utsträckning, eller välkomna svenska.
Många i gruppen hade lagt märke till att människor i Finland oftast är ganska tillmötesgående och snabbt övergår till engelska i kundtjänstsituationer. Men denna tillmötesgående attityd kan också innebära färre möjligheter för invandrare – och för finländare som lär sig svenska, för den delen – att öva på språket. Vissa deltagare hade på samma sätt noterat att de som inte talar engelska lär sig svenska eller finska snabbare.
Därför ansåg dessa deltagare att arbetsplatserna – och samhället i stort – skulle kunna ställa pedagogiska krav på invandrare och insistera på att de talar svenska/finska. Detta skulle minska behovet av stödåtgärder under inlärningsprocessen. Åtminstone, En sak som vi alla skulle kunna göra är att sluta förutsatt att vilket språk våra samtalspartner vill använda, utan att för den skull fråga direkt.
Även om det inte alltid är lätt att öva på ett nytt språk när man har ett ‘reservspråk’, Att behärska flera språk är fortfarande en styrka på arbetsmarknaden. För två finsktalande deltagare hade svenskan till och med varit ett sätt att förbättra sina karriärmöjligheter och hitta ett meningsfullt arbete utanför sitt eget område, tack vare den roliga utmaningen att lära sig språket.
Många av de invandrare som lär sig svenska talar även flera andra språk och visade intresse för att lära sig finska också. Vissa deltagare ansåg att svenska och finska i stort sett är för åtskilda och att det borde finnas mer stöd för invandrare – till exempel inom det lokala skolsystemet – för att lära sig båda språken.
Oro och hopp inför framtiden
Till slut delade vi alla med oss av vad som oroar oss och vad som ger oss hopp inför framtiden. De två främsta orsakerna till deltagarnas oro är att det finns för få svenska jobb i huvudstadsregionen och att det är svårt att öva på svenskan i offentliga sammanhang. Tack vare att nätverken sakta men säkert blir bättre kände ändå några av de arbetslösa deltagarna hopp om att det snart skulle vända för dem.
Det som ger deltagarna mest hopp är styrkan och stödet från den svensktalande gemenskapen som de har hittat på platser som Luckan. Som en deltagare uttryckte det: “Vi är alla här tillsammans, vi kämpar tillsammans och vi kan stötta varandra”. En annan menade att det fortfarande finns många möjligheter att lära sig och förbättra sina svenskkunskaper för alla som är intresserade, till exempel på Svenska språkcaféer.
Med andra ord kanske man helt enkelt måste veta var man ska leta efter svenska i Finland. Som alltid – Luckan finns här för att hjälpa dig med just det.
Resultaten av denna nationella dialog kommer att publiceras i form av en mer omfattande rapport om ”Working Life Tomorrow”-dialogerna av SITRA år 2026.
